Jordfelsbrytare som skyddar dig och din anläggning

De elektriska apparater vi i dag använder i kontor, bostäder, butiker och offentliga byggnader har under de senaste åren utvecklats snabbt. Elektromekaniska apparater innehåller mer och mer elektronik.

Vi har ljusreglering för belysningsgrupperna, hastighetsreglering i borrmaskiner, hårtorkar, elektronisk tändning av lysrörsarmaturer, datorer med mera. För att möta dessa krav har även jordfelsbrytarna utvecklats, dels genom att den nya generationen är mindre störningskänslig, men också genom att det tillkommit nya varianter och olika typer.

Tänk till när du väljer

Man kan därför idag inte ta första bästa jordfelsbrytare och installera den, utan att först ta reda på hur förutsättningarna ser ut, om man efter avslutat arbetet vill ha en väl fungerande installation. Ta därför först reda på vad jordfelsbrytaren ska skydda, och välj därefter lämplig typ. Tänk på att alla elapparater alltid har en viss läckström till jord. Lägg därför inte för många grupper efter jordfelsbrytaren. Rekommendationen är att inte ha mer än 1/3 av det maximala felströmvärdet, det vill säga cirka 10 mA (med 30 mA jordfelsbrytare) som kontinuerlig läckström. Tänk också på att i områden med mycket åska kan man minimera oönskade avbrott på grund av blixtnedslag med jordfelsbrytare som har förhöjd stötströmstålighet.

Jordfelsbrytare med eller utan inbyggt överströmsskydd

Ett alternativ till att installera jordfelsbrytare och underliggande dvärgbrytare eller säkringar är jordfelsbrytare med inbyggt överströmsskydd, s.k. RCBO. Det är en kombination av en dvärgbrytare (med överström och kortslutningsskydd) och ett jordfelsskydd i samma enhet. Varje utgående grupp har då sitt eget skydd och det är endast den som vid ett fel kommer att lösa ut. RCBO:n finns i dag med samma egenskaper som jordfelsbrytare utan inbyggt överströmsskydd.

Båda sätten att installera har sina fördelar; att använda jordfelsbrytare och gruppsäkringar ger fördelar med att det är mer ekonomiskt, kapslingen blir mindre. Nackdelarna är att ett jordfel i en grupp kommer att lösa ut jordfelsbrytaren och hela den del som ligger under denna blir spänningslös. Att använda RCBO:n ger en mer kostsam installation, varje grupp har ju ett extra skydd, dessutom blir kapslingen mycket större och därmed också dyrare. Fördelen är driftkontinuiteten, bara den grupp där felet uppstått kommer att lösa ut.

Hur fungerar de och vilka varianter finns det?

Jordfelsbrytare finns för fast installation och som portabla. Fördelen med de fast installerade är att de skyddar från centralen, den fast förlagda kabeln, uttaget och ända ut till förbrukaren medan den portabla endast skyddar från uttaget till anslutna förbrukaren.

Vilket felströmvärde ska man välja?

10 mA för enfasgrupper där selektivitet mot jordfelsbrytare med högre märkutlösningsström behövs. 30 mA för enfas- och trefasgrupper. 300 mA i de fall brandskydd och/eller en kort frånkopplingstid behövs. Dela upp centralen så att inte för många grupper ligger efter varje jordfelsbrytare. Om överspänningsskydd finns i installationen ska jordfelsbrytaren installeras efter denna. Jordfelsbrytaren har en testknapp för att kunna kontrollera att den mekaniskt fungerar. Vi rekommenderar att man trycker på knappen en gång/kvartal och allra minst varje halvår. Jordfelsbrytaren får inte ha någon förbindning med jord på utgångssidan, varje brytare måste ha sin egen neutralledarskena. Med RCBO:n behövs inga separata neutralledarskenor då man går direkt från denna ut till respektive grupp med både en fas- och neutralledaren.

Jordfelsbrytare med högre störningsskyddsnivå

Jordfelsbrytare kan i vissa installationer ha ett rykte om sig att vara en felkälla till strömavbrott utan synlig anledning. Det kan förstås se ut så om strömmen bryts och du undrar vad som sker. Du kontrollerar din elcentral och finner att jordfelsbrytaren löst. Du återställer den och allt är frid och fröjd. Elanläggningen är i drift igen, samtidigt som du undrar vad det var som hände egentligen. Varför löste den ut? Kommer den att lösa ut igen? Hur kan du undvika detta fenomen i framtiden. Det är många frågor och det finns naturligtvis en mängd olika situationer med olika svar.

En enkel lösning är att installera en jordfelsbrytare som högre immunitet mot störningar som kan ge jordfelsbrytaren felaktiga signaler på att det finns ett jordfel i anläggningen.

Jordfelsbrytare med högre störningsskyddsnivå har en utökad immunitet mot onödiga frånkopplingar som vållas av diverse störningar som kan påverka nätet. Kondensatorer jämnar ut nätstörningar som härrörs till belysningsanläggningar med elektroniska transformatorer, bildskärmar, datorer m.m. Störningståliga jordfelsbrytare kan skilja mellan sådana utjämningar mellan jord- och spänningssidan och riktiga jordfel.

Den kan också identifiera högfrekventa strömmar eller strömmar som orsakas av in- och urkopplingar, som vanligtvis leder till felaktiga utlösningar. Traditionella jordfelsbrytare kopplar från om det förekommer överspänningar (blixtar eller andra orsaker till transienter på nätet), vilket inte denna typ av jordfelsbrytare gör.

Störningståliga jordfelsbrytare är idealiska för följande installationer/applikationer:

• Kontorsbyggnader
• Armaturer med HF-don
• Jordfelsskyddade hus (t.ex. sjukhus)
• Laboratorier
• Nät med frekvensomformare
• Nödströmsförsörjning
• Långa eller skyddade ledningar (t.ex. vägbygge, tunnel)

Viktigt att veta!

• Jordfelsbrytaren är ett komplement i installationen, den ersätter inte krav på skyddsjordning.
• Jordfelsbrytaren inte skyddar vid samtidig kontakt med fas- och neutralledare.
• Jordfelsbrytaren begränsar inte felströmmen, den förkortar beröringstiden.
• Jordfelsbrytaren skyddar även i ojordade grupper, skillnaden är att den löser ut först när t.ex. en människa tar i det spänningssatta föremålet och på så vis blir en del av kretsen till jord.